Maria Q Brising

Marias svartvita abstrakta teckningsobjekt kan beskrivas som en motsatsernas syntes där en falsk symmetri leker med mörker och ljus, aggressivitet och mjukhet. Uttrycket kan tolkas som primitivt men samtidigt ha en industriell utstrålning. Teckningen blir till ett mentalt spår av processen ofta med skulptural verkan, där grafitens svärta angriper men också framkallar det ljusa. Parallellt med tvådimensionella verk har en dragning till teckning i det utvidgade fältet resulterat i experimentella performanceverk med hela kroppen som verktyg.